Webbinarium - Torsdag 28 maj
Begravda under skuldberget
— hur tar vi oss ut?
Det globala skuldberget slog precis nytt rekord: 348,3 biljoner dollar [1] – mer än tre gånger större än hela världsekonomin. Bolån, konsumentlån, företagsskulder och statliga underskott fortsätter att växa i en extraordinär takt. Varför?
Det finns en förklaring som sällan diskuteras. I dagens system skapas våra pengar som skuld. Detta innebär att penningmängden endast kan växa i takt med att skulden växer. Vi håller på att begravas under ett ständigt växande skuldberg. Finns någon utväg?
För att svara på det har vi tillsammans med 11 medarrangörer bjudit in Dr. Michael Kumhof som har arbetat vid IMF och Bank of England. Han har en djärv plan: skuldfria pengar för allas bästa. Anmäl dig nu för att få en plats torsdag 28 maj kl 18.30-20:
* Genom att klicka på knappen samtycker du till att Positiva Pengar & IMMR skickar mer information om detta och kommande webbseminarier via e-post. Du kan klicka på "avsluta prenumerationen" när som helst.
Varför så stor skuld?
Som Dr. Kumhof förklarar skapas nästan alla pengar i dag av privata banker när de ger lån. [2] Vi hyr in hela penningmängden och betalar ränta till privata banker för att pengarna ska existera.
Vad är problemet med det? Under många decennier har penningmängden och därmed skulderna vuxit 2-3 gånger snabbare än BNP.
Skulderna växer alltså snabbare än våra inkomster. Det är som att försöka bestiga ett berg som växer snabbare än man hinner klättra.
Förr eller senare blir skuldberget för stort och det leder till en ny finanskris. Då tvingas staten rädda bankerna – annars riskerar penningmängden att kollapsa och möjligheten att betala slås ut.
Webbinariet är för dig som:
- är frustrerade över stigande skuldsättning och inflation
- är oroade över bostadspriserna, ojämlikhet och finanskriser
- är intresserade av ekonomisk hållbarhet, äkta demokrati och geopolitisk fred
- är öppna för seriösa alternativ bortom den vanliga vänster-höger-debatten
Ingen specialistkunskap krävs. Webbinariet är utformat för en bred publik, samtidigt som det på allvar tar sig an en av vår tids viktigaste ekonomiska frågor.
Vad du kommer att lära dig:
- Hur dagens skuldpengar fungerar
- Hur skuldpengar orsakar ojämlikhet och finanskriser
- Att pengar inte måste vara skuld
- Problemen med traditionell nationalekonomi
- Hur skuldfria pengar kan öka jämlikheten, eliminera finanskriser och få våra ekonomier att blomstra
Om Michael Kumhof
Om Michael Kumhof
Dr Michael Kumhof har arbetat vid både IMF och Bank of England och är en internationellt erkänd ekonom med fokus på banker, skuld och monetära system. Han har tidigare varit professor vid Stanford University, och hans forskning används av centralbanker och internationella institutioner världen över.
Några av hans viktigaste publikationer:
FÖRDJUPNING
Vad är felet med skuldpengar?
En marknadsekonomi behöver pengar för att underlätta utbytet av varor och tjänster mellan aktörerna. Med ett skuldbaserat penningsystem kan penningmängden och ekonomin bara växa om fler lån beviljas än vad som amorteras. Detta leder till ett ständigt växande skuldberg under högkonjunkturer och brist på pengar under lågkonjunkturer när ingen vill låna. Det medför flera risker för ekonomin:
1. Höga skuldnivåer gör ekonomin mycket sårbar. Även små störningar eller måttliga ränteförändringar kan utlösa en finanskris.
2. Skuldbaserade pengar ger upphov till konjunkturcykler med överflöd av pengar under uppgångar och brist på pengar under nedgångar, vilket leder till onödig arbetslöshet.
3. Men problemet går faktiskt ännu djupare. Pengarna på våra bankkonton är i sig en bankskuld – ett löfte från bankerna att tillhandahålla kontanter på begäran. Om mer än en liten andel av kunderna försökte ta ut sina pengar samtidigt skulle bankerna inte kunna fullfölja det löftet och resultatet bli en finansiell katastrof.
Resultatet blir övervinster till bankerna och ökade ekonomiska klyftor. Samtidigt drabbas vi av återkommande finanskriser och onödig arbetslöshet.
Historia: Hur hamnade vi här?
För att förstå dagens system måste vi titta tillbaka på historien. Under lång tid använde samhällen metallmynt som betalningsmedel. Men metaller var en bristvara, vilket ofta begränsade penningmängden och hämmade den ekonomiska tillväxten.
Från mitten av 1600-talet (framför allt 1661 med Stockholms Banco) började privata banker ge ut sedlar i omlopp som kunde lösas in mot guld eller silver. Dessa sedlar var betydligt mer praktiska än metallmynt, och bankerna upptäckte snart att de kunde ge ut fler sedlar än de hade i metall, eftersom inte alla löste in dem samtidigt.
Detta underlättade betalningarna för allmänheten, men bankerna var fortfarande tvungna att göra upp med varandra i guld. Det var kostsamt och ineffektivt. Lösningen blev clearing: om banker var skyldiga varandra liknande belopp behövde endast nettoskillnaden betalas i metall.
Senare blev centralbankerna bankernas banker. Affärsbanker kunde förvara sitt guld där och göra upp genom att överföra fordringar på reserver istället för att fysiskt flytta metall. Detta var ett effektivt system för en värld där guld var en bristvara och avräkningen var besvärlig.
Men idag är pengarna digitala. Vi lever inte längre i en guldbaserad ekonomi. Den gamla skuldbaserade kedjan – där bankpengar är en skuld mot centralbankens reserver, och centralbankens reserver en skuld mot guldet – var en praktisk lösning för en annan tid, inte en nödvändighet i vår.
Måste pengar verkligen vara skuld?
I dag är det mesta av pengarna digitala. Vi lever inte längre i en guldbaserad ekonomi. Centralbankernas reserver kan inte längre lösas in mot guld eller något annat utanför systemet. De är i sig själva digitala poster.
Det innebär att det monetära systemet nu skulle kunna vara betydligt enklare. Vi skulle kunna använda skuldfria offentliga digitala pengar, utgivna direkt av centralbanken eller staten, som betalningsmedel.
Men istället beter vi oss fortfarande som om centralbankspengar vore en knapp resurs som måste hanteras sparsamt, och som om samhället måste fortsätta att låna från privata banker för att upprätthålla eller utöka penningmängden.
Det var logiskt i en värld präglad av guld, valv och fysisk avräkning. I en digital ekonomi med fiatpengar är det inte det. Detta är en av Michael Kumhofs viktigaste insikter: Skuldpenningssystemet är ingen naturlag. Det är en historisk kvarleva – och en som vi inte längre behöver.
En utväg: Pengar utan skulder?
När vi skiljer penningtillverkningen från de privata bankernas utlåning, framträder en mycket enklare princip: Pengar kan skapas som pengar – inte bara skuld.
Detta innebär att ekonomin inte längre skulle behöva förlita sig på kontinuerlig upplåning bara för att fungera. Penningmängden skulle kunna förbli stabil eller växa utan att tvinga hushåll, företag och den offentliga sektorn att skuldsätta sig ytterligare.
Det är en genomgripande förändring – och den öppnar dörren till ett helt annat slags ekonomiskt system med effekter som:
Dr. Michael Kumhof kommer att förklara varför pengar inte behöver vara skuld och hur vi kan ta oss till ett skuldfritt penningsystem för en mer hållbar framtid.
Vi måste agera nu
Över hela världen känner allt fler människor att det är något som är djupt fel med det ekonomiska systemet. De ser:
- stigande hushållsskulder
- bostadsmarknader som är ur balans med vanliga inkomster
- återkommande finansiell instabilitet
- brist på pengar till offentliga investeringar
- samhällets beroende av alltför stora banker
- växande ojämlikhet i välstånd och möjligheter
- ett politiskt system som verkar oförmöget att styra finanserna mot långsiktiga samhällsbehov
Alltför länge har allmänheten fått höra att vi lever i den bästa av världar och att ekonomin inte kan förändras. Men det stämmer inte.
Ett monetärt system är en mänsklig institution. Det går att omforma. Det går att modernisera. Och det går att utforma så att vi inte ständigt måste öka våra skulder för att penningmängden ska existera. Delta i ett webbinarium med Michael Kumhof om ett av de mest djupgående strukturella problemen i den moderna ekonomin – och lär dig mer om en av de tydligaste vägarna för att lösa det.
Om Michael Kumhof
Dr Michael Kumhof arbetade nyligen som Senior Research Advisor på Bank of Englands Research Hub. Dessförinnan var han biträdande avdelningschef vid modellavdelningen inom forskningsavdelningen vid Internationella valutafonden (IMF) (2004–2015). Kumhof ansvarade för utvecklingen av IMF:s globala integrerade penning- och finanspolitiska modell, som används av flera centralbanker, för IMF:s policy- och scenarioanalyser, för World Economic Outlook och för G20-arbetet. Dessförinnan var han biträdande professor vid Stanford University (1998–2004). Hans forskning fokuserar på bankernas roll i ekonomin och på olika monetära system.
Kumhofs senaste publikationer
Dr Michael Kumhof har publicerat flera inflytelserika artiklar som ingående analyserar det monetära systemet. Här är några av hans viktigaste verk:
- Michael Kumhof publicerade ”The Chicago Plan Revisited” år 2012 som ett IMF-arbetsdokument, och en väsentligt förbättrad version, ”The Chicago Plan Revisited – Debt-free Money, Growth, and Stability”, år 2024. Artikeln visar att en övergång till universell smalbankverksamhet, där alla inlåning består av offentliga pengar medan all utlåning sker genom fonder som förmedlar offentliga pengar, skulle kunna höja USA:s BNP permanent med mellan 15 % och 20 %. Mekanismen går ut på att ersätta skuldbaserade privata pengar med skuldfria offentliga pengar, vilket minskar skuldsättningen och hävstångseffekten och därmed räntorna i hela ekonomin. Rapporten fann också att en kontracyklisk policyregel för räntan på centralbankens krediter till banker väsentligt skulle kunna förbättra centralbankens förmåga att stabilisera konjunkturcykeln.
- Rapporten om Chicago-planen var den direkta inspirationskällan till Bank of Englands arbetsrapport från 2016 ”The Macroeconomics of Central Bank Digital Currencies” (publicerad version från 2022). Det var denna rapport som först myntade akronymen ”CBDC”.
- ”Central Bank Money: Central Bank Money: Liability, Asset or Equity of the Nation?” utforskar en viktig aspekt av både CBDC och Chicago-planen, nämligen att den konventionella praxisen att klassificera centralbankspengar som en skuld i den konsoliderade offentliga sektorn är oförenlig med de rättsliga grunderna för moderna fiatpenningssystem. I stället bör det klassificeras som en hybridkategori som återspeglar både dess funktion som en allmän nyttighet och dess närhet till företagskapital i flera rättsliga dimensioner, inklusive icke-inställningsbarhet.
Arrangörer
Referenser
[1] https://www.hurriyetdailynews.com/global-debt-hits-record-high-of-348-trillion-in-2025-report-219339
[2] Michael McLeay, Amar Radla and Ryland Thomas, “Money creation in the modern economy”, Bank of England Quarterly Bulletin Q1 (2014): 14–27;
Zoltan Jakab and Michael Kumhof, “Banks are not intermediaries of loanable funds – and why this matters”, Bank of England working paper No. 529, May 2015;
Historisk möjlighet
Centralbankschefer, akademiker, penningpolitiska reformatorer och beslutsfattare världen över diskuterar för närvarande problemen och riskerna med det nuvarande penningväsendet och utforskar nya sätt att skapa pengar. Medborgarna har en historisk möjlighet att påverka och se till att penningmängden utvecklas på ett rättvist och hållbart sätt. Därför anordnar vi kurser och seminarier i ämnet. Anmäl dig och bjud gärna in vänner och bekanta.
❝
Tvivla aldrig på att en liten grupp engagerade och hängivna medborgare kan förändra världen. Det är faktiskt det enda som någonsin har gjort det.
Margaret Mead
Den internationella rörelsen för monetär reform (IMMR) består av ideella organisationer som fokuserar på vår tids viktigaste fråga – hur pengar skapas och försvinner samt vilka konsekvenser detta får för samhällets utveckling och våra liv.
Vi är opolitiska och arbetar uteslutande för denna fråga. Vår vision är att pengasystemet ska vara rättvist, hållbart, demokratiskt och användas till gagn för samhället som helhet.
© 2026 International Movement for Monetary Reform